Välkommen till Drivas artikelserie om lönsamhet och hållbarhet.
I den här texten – den första av tre artiklar – tittar vi närmare på några av de centrala ekonomiska förutsättningarna i den svenska energiomställningen.
Hur ser kalkylen ut för ett företag som investerar i förnybar energi? Och hur ser det ut på nationell nivå? Här finns det flera spännande samband mellan det enskilda företaget och det som just nu händer på samhällsnivå.
Förnybar energi på företagsnivå
En omställning till förnybar energi kostar mycket pengar, och det kan vara avskräckande.
Samtidigt är det en investering som kan ses ur olika perspektiv. Ett perspektiv är så kallad alternativkostnad, d.v.s. att alla alternativ har ett pris, även att inte göra någonting. Ett annat perspektiv är tiden: investeringar i nya energisystem bygger på en långsiktig kalkyl.
Med det sagt – låt oss titta på några av de konkreta ekonomiska aspekterna för den som överväger en ny anläggning för förnybar energi.
Lyft blicken och tänk långsiktigt
För ett företag som inte vill eller kan ta investeringskostnaden för en ny anläggning, eller själv äga den, så finns det upplägg som liknar prenumerationer. De kallas vanligtvis för Energy as a Service, eller EaaS.
De ekonomiska fördelarna med EaaS kan beskrivas på flera sätt. Betalningsmodellen låter företaget ”gå från CAPEX till OPEX”, vilket i många fall minskar balansräkningens storlek och frigör kapital som annars skulle bindas i anläggningar. Företaget slipper dessutom bära risker förknippade med drift och underhåll, och de oförutsedda kostnader dessa risker kan leda till. Om man dessutom räknar in minskad intern administration och mindre behov av arbetskraft så blir totalkostnaden ännu lägre.
Eller enkelt uttryckt: man måste se till helheten för att verkligen kunna utvärdera en kostnad. Och just det är en nyckel i arbetet med hållbar utveckling.
EaaS är ett bra exempel på hur marknadskrafter kan användas för att komma runt kortsiktig suboptimering.
Vi människor glömmer lätt dolda kostnader. Den där prylen du köper verkar kanske billig, men sen går den plötsligt sönder. Eller så funkar den jättebra i tio år, men sen behöver du ändå hyra ett släp och ägna en halv lördag för att lämna den på återvinningsstationen. Att suboptimera genom kortsiktighet må vara mänskligt, men det skapar helt klart onödiga hinder i arbetet för hållbar utveckling.
- Karl Reinholtz, Hållbarhetsspecialist, Driva
Instabila elpriser gör det svårt att budgetera
De senaste åren har vi sett elpriserna i Sverige svänga kraftigt. Att inte veta vad kommande månads elräkning landar på gör det väldigt svårt att budgetera och planera. Vid en kraftig pristopp kan stora delar av företagets vinstmarginal ätas upp av energikostnader. Ett sätt att skydda sig mot detta är att satsa på egna, lokala energilösningar, som till exempel en solanläggning.
Dra nytta av stöd, bidrag och skattebefrielser
Stöd, bidrag och skattebefrielser kan göra kalkylen ännu bättre för den som vill satsa på förnybart. Det kan du läsa mer om till exempel i de här artiklarna:
Stöd och bidrag du kan söka vid inköp av tunga ellastbilar
Skattebefriad biogas - så här gör ni
Att det finns stöd, bidrag och skattebefrielser för företag som vill ställa om beror på att Sveriges politiska ledning ser fördelar med det, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Landet Sverige har mycket att vinna på en omställning, och det är stora krafter i rörelse.
Förnybar energi på samhällsnivå
Samhällets övergång till förnybar energi är en komplex kalkyl. Den som till exempel vill ha en solenergianläggning på sitt tak betalar leverantörer och installatörer för arbetet som utförs, men det är bara en av flera transaktioner i en mycket längre kedja. Det är mycket som händer i bakgrunden som påverkar priset för slutkunden.
Dels så finns det piskor:
Sveriges bindande utsläppsmål: Tiotals miljarder kronor. Så mycket kan det kosta för Sverige att missa sina utsläppsmål (de som kallas EU ESR).
De länder som inte klarar sina utsläppsmål måste nämligen betala för de utsläppsvolymer som skjuter över. Den huvudsakliga betalningsmetoden är att ett land köper så kallade utsläppskrediter (kallas även utsläppsrätter) av ett annat land*.
* Ett land kan även använda så kallade flexibilitetsmekanismer, exempelvis sparade utsläppskrediter, för att täcka vissa av sina ”överutsläpp”. I nuläget ser ungefär hälften av EU:s länder ut att klara sina utsläppsmål till 2030. EU-kommissionens prognos pekar på att Sverige kommer att missa sina mål.
Och så finns det morötter:
Pengar från EU:s återhämtningsfond: Sverige har ansökt om nästan 40 miljarder från EU:s återhämtningsfond* (återhämtning från pandemin). Men utbetalningen från fonden kommer att ske på vissa villkor, som att cirka 40 % av pengarna ska användas till klimatrelaterade investeringar och reformer. Sverige behöver visa att villkoren följs, annars kan delar av stödet hållas inne.
* Fonden heter RFF (Recovery and Resilience Facility). Varje medlemsland måste ta fram en nationell plan (Recovery and Resilience Plan, RRP) med reformer och investeringar. Minst 37 % av pengarna i planen ska gå till klimat- och miljörelaterade åtgärder, och minst 20 % till digitalisering.
Pengar från EU:s utsläppshandel: Cirka 15 miljarder kronor per år, under 2027-2030. Så stora blir Sveriges intäkter från EU:s utsläppshandel, enligt Naturvårdsverkets prognos från juni i år. Under 2025 och 2026 blir de sannolikt ”bara” 2-3 miljarder per år, eftersom systemet införs stegvis. Intäkterna från utsläppshandeln är villkorade. Om inte en viss del av intäkterna används till klimatåtgärder riskerar Sverige att behöva betala tillbaka.
Och så finns det, tyvärr, en hel del fossila stödhjul:
Sveriges fossilberoende upprätthålls idag med olika typer av subventioner, skattelättnader och undantag. Sammantaget handlar det om tiotals miljarder kronor per år, för Sveriges del*. Ett exempel är de skattesänkningar på bensin och diesel som regeringen aviserade i Budgetpropositionen för 2025, vilka beräknas minska statens intäkter med 5-6 miljarder kronor per år under 2025 och 2026. Och ovanpå det – ny svensk forskning pekar på hur just den typen av skattelättnader till fossila bränslen gör ekonomin både mer sårbar och orättvis.
* Det är komplicerat att räkna på exakta belopp, men för den som vill granska siffrorna så finns detaljerad information i OECD:s databas över fossila subventioner. Även den OECD-förankrade plattformen Fossil Fuel Subsidy Tracker är en användbar informationskälla.
Stora pengar – Starka krafter
De sammanlagda beloppen i listan ovanför är enorma. Notera till exempel att Sveriges miljöbudget ligger på 16,4 miljarder kronor för 2025. Den siffran bleknar i jämförelse med de många tiotals miljarder som styrs av klimatmålens uppfyllandegrad, EU:s återhämtningsfond, utsläppshandeln och dagens fossila stödhjul.
Och listan är såklart ännu längre: det finns många ekonomiskt betydelsefulla och högst hållbarhetsrelaterade krafter som påverkar både enskilda företag och landet Sverige.
Ett aktuellt exempel är effekttarifferna som fått kritik för att bromsa energiomställningen. Tur då att det finns smarta lösningar för lastbalansering som sänker kostnaderna åt den som vill investera i laddinfrastruktur.
Ett annat exempel är bokföringspraxis för fossila utsläpp. Flera internationella standarder för hur ett företags klimatbokslut ska sammanställas har börjat uppmärksamma ett kritiskt faktum: den globala fossilbränsleanvändningen har ett mycket större klimatavtryck än den belastas för idag. När den kunskapen får fäste kommer det att översättas till ytterligare ett starkt ekonomiskt argument för förnybar energi.
Din energisatsning blir en del av något större
När företag investerar i förnybar energi är de med och accelererar en kedja av samverkande krafter:
Mer EU-medel till Sverige – mer kapital som stannar i landet – större strukturella investeringar i energiomställningen – och en starkare opinion för förnybart.
När de fossila subventionerna till slut fasas ut frigörs dessutom resurser till staten som kan förstärka utvecklingen ytterligare. Med den här kedjan av samverkande krafter blir lönsamhet och hållbarhet inte två motsatta alternativ, utan alltmer samma sak – en kraft som driver både affärer och hållbarhetsprestanda framåt.