Svensk energipolitik har länge präglats av försök till långsiktiga överenskommelser. Några exempel är folkomröstningen om kärnkraft på 1980-talet, och den numera havererade energiöverenskommelsen 2016 om 100 procent förnybar el till 2040. Dagens energidebatt domineras av förslag för att underlätta utbyggnad av kärnkraft.

Regeringen har nu presenterat utredningen om kärnkraftsprövning och la nyligen fram förslag om statligt stöd till nya reaktorer. Det kommer förstås inte som en blixt från klar himmel. Kärnkraften har varit en central fråga i det energipolitiska samtalet under denna mandatperiod och den kommer att fortsätta dominera klimat- och energidebatten fram till valet nästa år. Men frågan är om vi inte riskerar att stirra oss blinda på en enskild lösning?

Kärnkraft har en roll att spela, men vi får inte blunda för nackdelarna. Byggtiderna är långa, kostnaderna enorma och beroendet av få anläggningar gör oss sårbara – inte minst på grund av det oroliga säkerhetspolitiska läget. Kriget i Ukraina visar med all tydlighet vad som kan hända när storskaliga anläggningar blir måltavlor och bedömningen är att Ukraina inte kommer att bygga upp sitt energisystem på samma sätt igen.

En ensidig väg är en farlig väg

Ett framtidssäkert energisystem måste stå på fler ben än kärnkraft. Att binda sig vid en enda teknik är att bygga in framtida problem. Det vi behöver är en mix som kombinerar storskalig produktion med lokal och flexibel energi:

• Solenergi på tak nära användaren.
• Lokalt producerad biogas både som försörjning och reservkraft.
• Mikronät och energilager som ger trygghet även vid störningar.
• Smarta nät för effektivare energianvändning.

Energy-as-a-Service – nyckeln för företag i energiomställningen

Många företag vill bidra till omställningen med lokala energilösningar, men möts av höga investeringskostnader, teknisk komplexitet och brist på interna resurser. Här erbjuder Energy-as-a-Service en konkret och skalbar lösning. Genom att ta helhetsansvar för design, installation, drift och underhåll – av till exempel biogasanläggningar, solceller på fabrikstak eller laddinfrastruktur för bussar och lastbilar – möjliggörs en snabb och trygg energiomställning, utan att binda kapital eller bygga upp intern kompetens.

Med ett fast månadspris och full transparens får kunden en nyckelfärdig lösning – från idé till daglig drift – som stärker konkurrenskraften, minskar klimatpåverkan och skapar förutsägbara energikostnader. Det är en modell som ger effekt redan idag, istället för att vänta 15 år på att nya reaktorer kanske står klara.

En ny överenskommelse måste bredda perspektivet

När tilläggsdirektivet till Kärnkraftsprövningsutredningen nu redovisas, blir den ytterligare en del i den helhet som gör att kärnkraften står i centrum av debatten. Men om vi verkligen vill bygga ett framtidssäkert energisystem måste vi bredda perspektivet.

Den största risken är inte att vi bygger för mycket produktion som kretsar kring sol, vind och biogas. Den största risken är att vi bygger ett system som är sårbart och som tar onödigt lång tid att leverera den energi som samhället är i behov av.

En ny energiöverenskommelse kan bli en viktig pusselbit för att ge långsiktiga spelregler. Men bara om den omfattar mer än kärnkraften – och tar fasta på lokala energilösningar, diversifiering och energisäkerhet.