En guide för åkerier och transportbolag om kostnader, optimering och vanliga misstag att undvika.
Den egna depån – navet för din elektrifiering
Elektrifieringen av den tunga trafiken går i rasande fart och svenska åkerier står inför en historisk omställning. Vi ser redan nu att många transport- och logistikbolag ställer om till eldrivna fordon. När lastbilarna får ökad räckvidd och bättre prestanda blir övergången allt enklare. Tillsammans med EU-förordningen AFIR som ställer krav på publik laddning längs större vägar ger det en tydlig indikation om vart vi är på väg.
Men trots att det publika laddnätet hela tiden byggs ut är det inte där man kan göra de största besparingarna. För en kostnadseffektiv och pålitlig drift är det istället den egna depåladdningen som är viktigast. Det är med en egen depåladdning som ni kan styra era kostnader, optimera laddningen och undvika höga bränslekostnader. Er depå med optimerad laddinfrastruktur blir med andra ord navet i omställningen mot en elektrifierad transportsektor.
Publik laddning – ett dyrt men välbehövligt komplement
Sett till lönsamhet är enbart publik laddning sällan en bra idé. Det blir väldigt svårt att hålla kostnaderna nere på en konkurrensmässig nivå ifall ni förlitar er enbart på det publika laddnätet. Tittar vi på kostnaderna idag ser vi följande priser för publik snabbladdning:
- Circle K: 4,7 kr/kWh exkl. moms (5,89 kr/kWh inkl. moms 26/8–2025 https://www.circlek.se/foretag/elbilsladdning/priser).
- Milence: 4,5 kr/kWh exkl. moms (0,399 €/kWh 26/8–2025 https://milence.com/sv/charging-payment/)*
*Priser kan skilja sig mellan länder och stationer.
Med en förbrukning på 1,1 kWh/km, vilken är vad en lastad Volvo FH Electric förbrukar**, blir kostnaden vid publik laddning alltså ca 50–52 kr/mil.
**Enligt test utfört av Volvo (https://www.volvogroup.com/se/news-and-media/news/2022/jan/news-4153115.html)
Men den publika laddningen fyller en viktig funktion. Den behövs för längre transporter ut från depån, för flexibilitet och som backup. Den publika laddningen blir därför ett nödvändigt komplement för att elektrifieringen av transporter ska kunna fortsätta att växa. För lönsamhet och stabilitet går det dock inte att helt förlita sig på den publika laddningen, då behövs bra laddningsmöjligheter i den egna depån.
Laddning i egen depå – ökad kontroll och lägre kostnader
När det handlar om er egen depå har ni möjlighet att hålla nere priset för laddning rejält genom schemalagd laddning, effektoptimering och bra elavtal. Att se över vilken typ av elavtal ni har kan vara viktigt för att undvika de stora prisfluktueringar vi sett i Sverige de senaste åren. Tittar vi på månadsmedelpriset för el i Sverige 2024–2025 varierade det mellan 0,08 och 0,8 kr/kWh*. För en laddning på 400 kWh betyder det en kostnad som varierar mellan 32 och 320 kr. Med så pass kraftiga prisförändringar kan det alltså bli svårt att planera och budgetera för sin verksamhet.
*Detta är bara det faktiska elpriset utan energiskatt, elnätsavgift m.m.
När man adderar ytterligare kostnader som tillkommer (energiskatt, elnätsavgift och elhandelspåslag) och räknar på en depå med optimerad laddinfrastruktur landar priset på 1,1–1,5 kr/kWh exkl. moms. Alltså betydligt billigare än den publika laddningen som kostar 4,5–4,7 kr/kWh. Använder vi oss av samma räkneexempel som i det tidigare avsnittet blir priset per mil 12–16 kr, vilket är tre till fyra gånger billigare än den publika laddningen.
Självklart medför en egen depåladdning, till skillnad från publik laddning, en initial investering. Beroende på förutsättningarna kan det kännas övermäktigt att ta sig an. Att planera sin depå och göra smarta val i hur uppbyggnaden ska ske är därför väldigt viktigt för att på sikt se återbäring på investeringen.
Utöver de besparingar laddning i den egna depån medför är också tillgänglighet till laddning något som skiljer sig mot att ladda publikt. Laddningen kan ske på natten utan att en förare behöver övervaka, vilket gör att fordonet används mer optimerat.
Planera depåladdning som är rätt för er
Att bygga en depå för ellastbilar handlar inte enbart om att ställa ut några laddare. Det bör ligga ett gediget förarbete bakom som tar hänsyn till faktorer som energi- och effektbehov, möjligt laddfönster (när på dygnet laddning är möjligt), tillgänglig kapacitet och teknikval. Gör ni rätt i planeringsstadiet undviker ni de flaskhalsar och onödiga kostnader som en feldimensionerad laddinfrastruktur kan medföra.
Att dimensionera en depå
Som vi tidigare nämnt behövs först och främst en förståelse kring hur man vill använda sin elektrifierade flotta. Ta reda på vilka rutter som är bäst anpassade till en elektrifierad transport i förhållande till lastbilens kapacitet och räckvidd. De här rutterna behöver sen matchas med när på dygnet som laddning passar bäst. För transporter som bara går under dagen passar nattladdning bäst då bilarna ändå står still. Detta utgör då fordonets laddfönster, alltså den tid då laddning är möjlig eller nödvändig.
Denna information ligger till grund för er dimensionering. Långa laddtider är nämligen ett av de vanligaste argumenten emot att ställa om till en elektrifierad flotta. För att lösa detta vill man alltså förbereda depån på ett sådant sätt att laddning sker när fordonet inte används i så stor utsträckning som möjligt.
När ni har definierat era laddfönster behöver detta ställas i relation till det energi- och effektbehov som finns i verksamheten, samt förhålla sig till den kapacitet som finns tillgänglig. Den begränsande faktorn är nämligen ofta kapacitet, alltså den effekt som kan användas från depåns elanslutning. Ofta är processerna långa för att utöka elanslutningen och kan i värsta fall vara det som begränsar hur stor omställning som går att göra.
Till exempel kräver en laddare på 50 kW en nätanslutning på ca 80 A och en laddare på 400 kW ca 640 A. Vid de fall där kapaciteten är begränsande finns systemstöd för att reglera laddningen över tid för att på så vis se till att alla fordon får rätt energimängd i sina batterier under deras definierade laddfönstret.
Då den inkommande anslutningen är under kontroll behövs en förståelse kring ert energi- och effektbehov. För att förstå detta behöver man ta reda på hur långt fordonen kommer att gå, vilken förbrukning, samt vilka begränsningar som fordonets batteri har. Låt oss ta ett exempel. Vi förutsätter att räckvidden på fordonet är anpassat för den rutt som förväntas genomföras i samtliga förhållanden (årstid, temperatur, vind, topografi, etc.)
Exempel:
En Volvo FH Electric förväntas köra 25 mil om dagen. Lastbilen har en snittförbrukning på 1,1 kWh/km. Vilket innebär att lastbilen behöver ha en batterikapacitet på minst 275 kWh*. Består flottan av 15 fordon betyder det att det totala energibehovet per dag blir 15 x 275 kWh=4125 kWh per dag.
Om vi antar att fordonen har ett laddfönster på 6 h mellan klockan 23 och 05 kan man räkna ut minsta effektbehov som behövs på depån för att klara sina rutter.
275 kWh / 6 h => 46 kW.
Alltså behövs 15 laddare som klarar att ladda med 46 kW under 6 h för att varje fordon ska vara fulladdat till morgonen. Detta betyder att den minsta installerade laddeffekten behöver uppgå till 46 kW x 15 = 690 kW.
För att driva depån behövs en elnätsanslutning på drygt 1 100 A, förutsatt att den konstrueras på detta vis**.
* Vanligen specificeras lastbilar i en total batterimängd och en utnyttjbar batterimängd, där den utnyttjbara kapaciteten blir det begränsande mätvärdet.
** Notera att detta exempel inte nödvändigtvis demonstrerar den mest optimerade lösningen för att uppnå samma resultat.
Det här är ett teoretiskt exempel på hur en dimensionering kan gå till. I verkligheten har fordonen ofta olika laddfönster och energibehov. Det gör att laddningen kan styras för att minska effekttoppar och justera anslutningen.
Välj rätt teknik
Baserat på era behov och förutsättningar kan ni nu ta ett beslut om vilken teknik som passar er. Det finns två sorters standarder för laddning av tung trafik, Combined Charging System (CCS) och Megawatt Charging System (MCS). CCS, vilket är den vanligaste och mest installerade standarden idag kan ladda både personbilar och lastbilar. MCS är en nyutvecklad standard som precis påbörjat sin etablering. Huvudsyftet med MCS är att möjliggöra laddning av tung trafik väldigt snabbt. Introduktionen av fordon som stödjer MCS förväntas komma i större skala under 2026, och lika så en passande laddinfrastruktur. Laddare med MCS är främst designade för publika miljöer, men kan även komma att bli aktuella för depåer i framtiden. Både CCS och MCS kommer att behöva tas i beaktning inom den närmsta tiden, men CCS kommer att utgöra den övervägande standarden för depåer.
CCS
- CCS-1 och CCS-2 är den fullständiga förkortningen, CCS-2 är vad som används i Europa idag
- Effekt: Upp till 400 kW. I depåsammanhang används oftare lägre effekter för nattladdning, omkring 50–150 kW. Vid publik laddning och vid behov av snabbladdning tillämpas högre effekter.
- Användning: Personbilar, regionala transporter, stadstrafik och nattladdning i depå.
- Laddningstid: En Volvo FH Electric med ett batteri på 540 kWh som kan ta emot 250 kW laddas fullt på ca 2,5 h*
- Kontakttyp: Likt en vanlig typ 2-kontakt med 2 extra stift för snabbladdning med likström (DC). Går enkelt att hantera manuellt.
- Laddkablar finns både med och utan aktiv vätskekylning. Skillnaden märks då man laddar med höga effekter under långa laddtider.
MCS
Definieras i 3 nivåer, där nivå 1 syftar till lägre effekter, nivå 2 högre effekter och nivå 3 för laddning upp till standardens begränsning.
Effekt: Upp till 3,75 MW, vilket syftar mot nivå 3. Idag lanseras laddare i nivå 2-klassen, vilket ger effekter mellan 1 – 1,5 MW.
Användning: Långdistanstrafik och snabbladdning av tung trafik
Laddningstid: En Volvo FH Aero Electric med en batterikapacitet på 780 kWh laddas från 20%-80% på 30–40 min**
Kontakttyp: Mycket grövre kontakt och kortare kabel än CCS, vilket ställer högre krav på hur laddsiter designas. Något som gör det enklare är att inom MCS-standarden finns bestämmelser kring vart ladduttaget på lastbilen ska sitta, något som inte finns för CCS-standarden.
*https://www.volvotrucks.se/sv-se/trucks/electric/volvo-fh-electric.html
** https://www.volvotrucks.se/sv-se/news/magazine-online/2025/jul/milance.html
Idag är CCS fortfarande standard, men med ellastbilarnas utveckling blir MCS allt vanligare. När räckvidden ökar och elfordon ersätter fossila alternativ vid långa transporter krävs kraftfullare laddning för att logistik och kostnader ska gå ihop. Att känna till de olika teknikerna och tänka ett varv extra kring era framtida behov är nödvändigt för en depå som är både effektiv och långsiktig.
Säkerställ att ni har rätt nätanslutning
Det här är ett steg som många missar, men att säkerställa att ni har en nätanslutning som klarar belastningen är nödvändigt för att er depå ska fungera som den ska.
Några saker som är bra att ta med sig är:
- Prata med er nätägare i god tid och presentera en långsiktig plan. Om det är så att ni behöver en ny eller förstärkt nätanslutning kan det i värsta fall ta flera år att ordna.
- Planera för ert behov idag, men ha framtiden i åtanke. Att ansöka om för mycket effekt kan innebära stora kostnader för kapacitet som inte utnyttjas. Om det däremot finns en plan att utöka er flotta med elektrifierade fordon kan det vara bra att känna till vilka begränsningar och möjligheter som planeras i nätet.
Optimera er depåladdning
För att hålla nere kostnader finns det flera saker ni kan göra för att optimera laddningen i er egen depå. Det handlar om hur, när och med vilken effekt era fordon laddas. En optimerad depå kan vara skillnaden på konkurrenskraftiga 1,1–1,5 kr/kWh och priser som närmar sig publika nivåer.
Smart laddstyrning – sikta på de billigaste timmarna
Då elpriserna skiljer sig rejält under dygnets 24 timmar är det viktigt att planera laddningen smart. Styr ni laddningen mot dygnets billigaste timmar finns det många tusentals kronor att spara.
Undvik höga effekttoppar
Utöver kostnaden för den faktiska elen så leder även hög samtida effekt till högre kostnader. Om ni sprider ut laddningen så att alla bilar inte laddas samtidigt kan ni undvika onödiga effekttoppar. Genom att studera varje enskilt fordons laddfönster kan ni planera laddningen för en jämnare effekt och därmed lägre kostnader.
Välj rätt elavtal
När ni förbrukar mycket el blir valet av elavtal lika viktigt som inköp av lastbilar. För att undvika allt för kraftiga svängningar kan ett alternativ vara att kombinera el till spotpris med terminavtal, det ger er stabilitet samtidigt som ni kan styra energiförbrukning till de billigaste timmarna.
- Spotpris: Det aktuella timpriset på elbörsen (varierar vanligtvis mellan några öre och 2–3 kr. Men kan i extrema fall stiga till 10 kr/kWh)
- Terminavtal: Ett bundet elpris för en bestämd period som skyddar mot prisförändringar
- Kombination: Genom att binda en del av er förbrukning med ett terminavtal och låta resten köpas till spotpris får ni det bästa av två världar: Stabilitet och möjlighet att nyttja dygnets prisvariationer till er fördel.
Bra depåladdning – nödvändigt för er kalkyl
För konkurrenskraftiga kostnader kräver den elektrifierade transporten optimerad laddning i den egna depån. Med prisskillnader på nästan 5 kr/kWh jämfört med publik laddning är det inget snack om vilken typ av laddning som bör vara er primära.
De transport- och logistikföretag som redan idag tar tag i en optimerad depåladdning skaffar en rejäl konkurrensfördel gentemot de som väntar. Inte nog med att de minskar sina driftskostnader, de ser också till att deras verksamhet är framtidssäker. Elektrifieringen är i full gång och det finns inget som pekar på att utvecklingen skulle gå åt något annat håll. Missa inte chansen att hänga med – påbörja er elektrifieringsresa redan idag!
Sammanfattningsvis – bygg för er framtid
Att ta beslut kring att ställa om sin verksamhet och etablera sin första laddepå kan kännas som ett väldigt stort projekt. Omställningen är inte bara materiell utan kräver också nya processer internt.
Dimensionera er depå utifrån det behov som finns idag, men var även vaksam kring hur era planer ser ut framöver. Det finns besparingar att göra i valen av teknik och hårdvara, samt hur entreprenad planeras för att enklare expandera i framtiden.
- Planering av ert energi- och effektbehov
- Val av hårdvara och möjlighet till att skala
- Vilken kapacitet finns i nätet idag och framöver
- Service och underhåll behöver tas i beaktning för att erhålla en pålitlig laddinfrastruktur
Dessa punkter ger en kort sammanfattning av det man behöver ha med sig i sin omställningsresa mot en elektrifierad flotta.
Hur Driva hjälper dig med din elektrifiering
På Driva vet vi att övergången till elfordon inte bara handlar om att sätta upp några laddare, det är ett helt nytt sätt att planera och driva sin verksamhet. Därför är vi med dig i varje steg: från idé och förstudie, via planering och projektering, till installation och driftsättning.
Med oss slipper du den stora initiala investeringen. Istället betalar du en fast och förutsägbar månadsavgift medan vi tar ansvar för att depån fungerar, under hela avtalsperioden.
Vår bemannade driftcentral övervakar depån dygnet runt och ser till att eventuella problem åtgärdas direkt, antingen på distans eller på plats. På så sätt kan du fokusera på din kärnverksamhet, medan vi säkerställer att laddningen alltid fungerar.
Vill du veta mer om hur Driva kan hjälpa dig att planera och bygga optimerad laddinfrastruktur?