Så här styr EU:s regelverk ditt hållbarhetsarbete

I vår förra text på ämnet lyfte vi EU:s centrala regelverk på hållbarhetsområdet och diskuterade utvecklingen på en övergripande nivå. Nu zoomar vi in på konkret klimatarbete, energi, och vad er verksamhet kan göra redan idag.

Men först en titt på hur EU:s klimatambitioner nu utvecklas.

EU:s tydliga drivkrafter bakom initiativen

EU har infört ett stort antal förordningar, direktiv och vägledningar i syfte att minska utsläpp och säkerställa ett mer resurseffektivt utnyttjande av naturresurser. Varför? För att adressera klimatkrisen och stärka Europas konkurrenskraft i en snabbt föränderlig global ekonomi.

Vi börjar ana en osäkerhet

Samtidigt har vi sett ett bakslag för de här initiativen : Northvolts konkurs, Omnibus-förslagen och förändrad politisk retorik är exempel som signalerar en ny osäkerhet. Men den osäkerheten gynnar varken klimatet eller Europas position, och det vet unionens politiker.

En satsning på hållbarhet är en långsiktig ekonomisk satsning

EU importerar idag omkring 90 % av de fossila bränslen som används inom unionen. Det skapar ett strukturellt beroende och försvagar EU:s förhandlingsposition på den globala marknaden. Att ställa om till förnybar energi och utveckla produkter med låga klimatavtryck är därför, i allra högsta grad, en satsning på långsiktig ekonomisk och geopolitisk stabilitet.

Enligt den senaste uppdateringen från Stockholm Resilience Centre – det svenska forskningscentrum som leder utvecklingen av ramverket kring planetära gränser globalt – har nu sex av nio gränser passerats. Och att miljömässig ohållbarhet får sociala och ekonomiska konsekvenser blir alltmer uppenbart.

Varför hänga med i svängarna?

Med EU:s regelverk är hållbarhet en del av spelreglerna för att bedriva verksamhet inom unionen. Bristande efterlevnad kan leda till böter och andra rättsliga konsekvenser.

Organisationer som håller sig uppdaterade om lagar och praxis kring hållbar utveckling kan även hitta nya affärsmöjligheter, vinna fördelar i upphandlingar och attrahera investerare.

Och viktigast av allt: There is no Planet B.  

Saker er verksamhet kan göra redan idag

Här fyra medskick om klimatarbete och energi - och vad er verksamhet kan göra redan idag.

• Ta reda på vilken klimatpåverkan era energikällor har
  Vilken energi använder ni, och vilka är de olika energislagens emissionsfaktorer? (Emissionsfaktor = omräkningstal som används för att beräkna utsläpp från en viss mängd energi.)
  
  Två användbara och kostnadsfria källor är Naturvårdsverkets NIR-lista – Sveriges officiella utsläppsstatistik – och DEFRA:s databas från Storbritanniens miljömyndighet, som ofta används vid internationell klimatrapportering.
• Bokför era utsläpp
  När ni har koll på er energianvändning och aktuella emissionsfaktorer har ni en stabil grund för att ta nästa steg: att sammanställa era utsläpp enligt GHG-protokollets tre scope.
  
  Scope 1–3 omfattar inte bara energi, utan även utsläpp från exempelvis transporter, inköp, avfall och affärsresor - men just energi är för många en av de största och enklaste posterna att börja med.
  
  Resultatet blir ert klimatbokslut - ett användbart verktyg för strategiska beslut, omställningsplaner, rapportering och kommunikation.
• Börja rapportera internt
  CSRD (EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering) gäller ännu bara större företag, och implementeringen fördröjs något av EU:s så kallade Omnibuspaket.
  
  Men det finns starka skäl att börja ändå. Många mindre bolag använder redan ESRSerna (CSRD:s rapporteringsstandarder) internt som ett sätt att hålla sig ajour. Så när din bransch väl når sin "tipping point" kan CSRD-data snabbt uppfattas som, om inte ett lagkrav, så ett konkurrenskrav och praxis.
  
  Börja med torrsim – lär känna ESRSerna och testa att rapportera internt. Det hjälper er att ligga i takt med kunder, leverantörer och investerare.
• Gör er en bild av hur ETS/ETS 2 påverkar era kostnader
  EU:s utsläppshandelssystem är unionens mest kraftfulla verktyg för att driva ned utsläppen, och ett som snart kommer att påverka många verksamheter direkt.
  
  Från och med 2027 omfattas transport- och uppvärmningssektorn av EU:s utvidgade utsläppshandelssystem, ETS 2. Det innebär att leverantörer av bränslen (t.ex. bensin, diesel, naturgas och fjärrvärme) måste köpa utsläppsrätter motsvarande de utsläpp deras produkter orsakar.
  
  De ekonomiska konsekvenserna för företag och konsumenter väntas bli betydande. Enligt aktuella prognoser från analysföretaget Veyt kommer priset för en utsläppsrätt att ligga på cirka 80 €/ton koldioxid år 2027, och stiga till 216 €/ton till år 2034.
  
  För företag med stora energikostnader, omfattande transporter eller uppvärmning via fossila bränslen innebär det alltså att framtida affärsmodeller bör prövas redan nu.

Sammanfattning

De regler och initiativ som nu rullas ut på EU-nivå handlar både om att minska den globala klimatpåverkan och att rusta Europa - och din verksamhet - för framtidens affärslandskap. Att inte ha koll på reglerna kan innebära juridiska risker, förlorade marknadsandelar eller ökade kostnader.
Men det positiva är: mycket av klimatarbetet kan påbörjas och utföras redan idag. Den som ligger steget före har större chans att forma sina egna villkor och att vara konkurrenskraftig även imorgon.

Nästa text på temat hållbarhet kommer i augusti, och då blickar vi framåt – vilka är höstens viktiga händelser på energi- och klimatområdet, och vad kan de betyda för er verksamhet. Till dess – ha en riktigt skön sommar!

Vill du vara säker på att inte missa våra artiklar och bloggposter om hållbarhet, energifrågor och annat inspirerande och intresseväckande? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev så får du alltid det senaste direkt in i din inkorg!