I fredags genomförde Fossilfritt Sverige sitt första seminarium för året: Så löser vi industrins elbehov fram till 2035.
Intresset var stort! Bland föreläsarna fanns en rad namnkunniga personer och det blev en halvdag späckad med siffror, nulägesbeskrivningar och framtidsspaningar.
En bakgrund i korthet: Fossilfritt Sveriges arbete, och de 23 färdplanerna, bottnar i övertygelsen att det är fossilfriheten som ska bygga den europeiska konkurrenskraften. 2019 lanserade EU den gröna given, Europeaen Green Deal - en omfattande färdplan som under åren tagit form i en rad riktlinjer, direktiv och förordningar. Här ingår även EU:s klimatmål om 55% minskning av utsläpp till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer) och klimatneutralitet 2050.
De europeiska och svenska klimatmålen syftar till att begränsa den globala uppvärmningen. De syftar också till att stärka den europeiska välfärden och driva fram hållbara investeringar. Men investeringarna har inte tagit fart och EU växlar nu upp arbetet ytterligare med Clean Industrial Deal som har ett särskilt fokus på just industrins omställning.
Var står Sverige i detta? Jo, Sverige har unikt goda förutsättningar att vinna på den här resan, menade Markus Wråke, vd på Energiforsk. Bra så långt!
I Energiforsks program Nepp har fyra forskargrupper räknat på olika scenarier för den svenska elproduktionen utifrån frågan ”Hur kan vi möta efterfrågan på el, värme och vätgas till lägsta kostnad för samhället?”. Med dessa scenarier får vi prognoser över hur olika kraftslag och elpriser kommer att utvecklas över tid. ”Om efterfrågan på el ökar till 300 TWh till år 2045, då behöver vindkraften byggas ut snabbt”, var en slutsats. En annan att solelen får en mer betydande roll i det svenska elsystemet framöver.
De fyra forskargrupperna landar i mycket liknande resultat. Men under seminariets tre timmar blir det också tydligt att frågan om industrins elbehov rymmer ett stort antal aktörer som alla har sin bild av hur vi tar oss framåt.
2021 publicerade tidsskriften Nature en artikel med rubriken People systematically overlook subtractive changes. Människors instinkt är att lägga till saker, i stället för att ta bort, när de ställs inför problemlösning. Barncyklar är ett illustrativt exempel: Efter decennier av stödhjul och trehjulingar så kom plötsligt balanscykeln och förändrade hela marknaden.
Är det så komplicerat att lösa industrins elbehov som det ibland verkar? Eller fokuserar vi för mycket på stödhjulen i stället för att börja rulla?
Vi behöver hjälpas åt att förenkla och förtydliga så mycket det bara går. Vi behöver främja ökad efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster. Vi behöver stå upp för klimatmålen och göra tydliga planer för hur vi ska nå fram!