Kom igen, ge allt sista minuten! Så brukar jag ropa till de små fotbollsspelarna i vårt lokala P8-lag.
Just nu låter det så här även i klimat- och hållbarhetsdebatten. Det är positivt. Men det är också en signal om stundens allvar.
Hur ska man tänka kring allt detta? Här kommer några hållpunkter för vägen framåt.
Du som vill se hållbarhet i form av ambitiös klimatpolitik är i gott sällskap. Det vill nämligen de flesta svenskar, enligt flera undersökningar. Det här engagemanget syntes också tydligt i augusti, när 50 000 personer samlades för att tillsammans demonstrera för klimatet på Stockholms gator.
Behovet av ambitiös klimatpolitik blir alltmer uppenbart. Tänk till exempel på sommarens extremhetta, torka och bränder i Europa. Utöver det mänskliga lidandet beräknas det ha kostat EU motsvarande nästan hela årets ekonomiska tillväxt. Skälen att ta klimatfrågan på allvar blir allt fler. Allmänheten ser det. Så hur tänker företagen?
Hållbarhetsfrågorna har mött politisk motvind de senaste åren. Men det betyder inte att affärsnyttan har försvunnit. Flera studier visar att hållbarhetsåtgärder kan sänka kostnader, minska risker och stärka företagens konkurrenskraft.
I en global kartläggning från CDP, baserad på uppgifter från över 11 000 företag, uppskattas exempelvis besparingarna från utsläppsminskande åtgärder till mångmiljardbelopp. En genomgång från Hagainitiativet av 40 europeiska företag visar också hur hållbarhetsarbete kopplas till nya affärsmöjligheter, innovation och stärkt konkurrenskraft.
Att vissa hållbarhetsåtgärder är lönsamma betyder dock inte att marknaden automatiskt premierar de mest hållbara alternativen. Företag kan tjäna stora pengar på affärsmodeller där kostnaderna för klimat, miljö och människor till stor del får bäras av andra.
För att hållbarhetsarbete ska få genomslag krävs därför både goda företagsinitiativ och politiska spelregler som gör det mer lönsamt att ställa om. Och här kan EU spela en viktig roll.
Ett intressant exempel på hur EU arbetar i den riktningen är unionens så kallade klimattullar, CBAM. Genom att sätta ett pris på koldioxid i vissa importerade varor skapar EU incitament för andra länder att själva prissätta sina utsläpp.
Och effekterna börjar synas. Turkiet har beslutat att införa ett eget system för handel med utsläppsrätter, där EU:s klimattullar är en viktig drivkraft. Samtidigt breder utsläppshandeln ut sig globalt. Japan har infört obligatorisk utsläppshandel under 2026, medan bland andra Mexiko, Indonesien och Sydkorea utvecklar sina system. Enligt ICAP, ett internationellt samarbetsorgan för utsläppshandel, omfattar världens utsläppshandelssystem nu 26 procent av de globala växthusgasutsläppen.
När europeisk klimatpolitik bidrar till att flytta spelplanen även utanför EU blir effekten större än Europas egna utsläppsminskningar. Det Sverige gör spelar roll. Det Europa gör spelar roll.
Som du ser så finns det många skäl att agera här och nu. Och för dig som söker ännu mer inspiration rekommenderar jag den nya filmen How to Live on Earth. Den finns gratis på YouTube, med den brittiske skådespelaren Benedict Cumberbatch som presentatör. Det är 1,5 timmes underhållning som, hoppas jag, också kan leda till handling.