Elektrifieringen av den tunga trafiken fortsätter i snabb takt, men den är inte ensam om att bidra till omställningen. Parallellt har efterfrågan på gasdrivna lastbilar som ett fossilfritt alternativ ökat, framförallt för långa körsträckor och i områden med begränsad elnätskapacitet. Utvecklingen är tydlig: gas används i dag i en växande del av den tunga fordonsflottan och spelar redan nu en viktig roll i transportsektorns omställning.
Att transportbranschen behöver ställa om och hitta alternativ till fossila drivmedel är idag ett faktum. Elektrifiering lyfts ofta fram som huvudspåret, men det finns även andra lösningar som vuxit snabbt de senaste åren. Under de senaste tio åren har antalet tunga gaslastbilar i trafik ökat med nästan 350 procent i Sverige. I dag utgör gaslastbilar knappt 4 procent av det totala beståndet av tunga lastbilar, en andel som fortsätter att öka.
Sedan 2020 har antalet nyregistrerade tunga gaslastbilar ökat stadigt. Från att 2020 ha utgjort 4 procent av det totala antalet nyregistrerade tunga lastbilar var nästan 10 procent av alla nyregistreringar 2025 gasdrivna.
Utvecklingen väntas fortsätta även de kommande åren. Prognoserna visar att nästan 12 procent av de nyregistrerade tunga lastbilarna ska vara gasdrivna 2026, och 2028 väntas den siffran vara 14 procent.
Det totala antalet tunga gaslastbilar väntas öka från 3 682 fordon år 2025 till omkring 6 090 fordon år 2028. Då kommer de gaslastbilarna utgöra nästan 7 procent av alla tunga lastbilar i trafik.
I Sverige dominerar de två tillverkarna Scania och Volvo försäljningen av tunga lastbilar. 2025 var ca 75 procent av alla nyregistrerade tunga lastbilar från någon av de två tillverkarna, samma mönster ses även i gassegmentet. Av de ca 600 tunga gaslastbilarna som registrerades 2025 kom 96 procent från antingen Volvo eller Scania. Deras marknadsdominans speglas också i deras modellutbud. Båda tillverkarna erbjuder flera olika alternativ för både komprimerad och flytande gas.
Antalet tunga gaslastbilar är som störst i södra Sverige, och då framför allt i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Detta i sig är inte så konstigt då nästan hälften av Sveriges totala antal tunga lastbilar återfinns i just dessa tre områden. Men det statistiken visar är att gas som drivmedel för tunga lastbilar har fått ett särskilt starkt fäste i de södra delarna av landet. Något kartan nedan pekar tydligt på.
När man pratar om gas som drivmedel stöter man oundvikligen på förkortningarna CNG, LNG, CBG och LBG. Men vad menas egentligen med dem?
CNG=Compressed Natural Gas (Komprimerad naturgas)
LNG=Liquefied Natural Gas (Flytande naturgas)
CBG=Compressed Biogas (Komprimerad biogas)
LBG=Liquefied Biogas (Flytande biogas)
Fordon som drivs av gas fungerar med såväl naturgas som biogas, däremot är vissa bilar konstruerade för komprimerad gas och vissa för flytande gas. Flytande gas är mer energieffektiv och tar endast upp omkring en sjättedel av volymen jämfört med komprimerad gas, vilket gör den väl lämpad för längre transporter. För kortare transporter där publik tankning är ett krav är däremot även komprimerad gas ett bra alternativ. Både naturgas och biogas har ett mycket mindre klimatavtryck än traditionella drivmedel som diesel. Men där naturgasen är fossil och icke-förnybar är biogasen dess raka motsats. Biogas produceras av bland annat matavfall och avloppsslam, alltså restprodukter som ändå måste tas om hand. Det här gör biogas helt fossilfri och förnybar. Att produktionen dessutom resulterar i biogödsel som kan återföras till jorden gör biogasen till en del av ett cirkulärt kretslopp. Vill man göra ett så litet klimatavtryck som möjligt är alltså den fossilfria och förnybara biogasen det bästa valet.
Vill du veta mer om gas som drivmedel?